Höjd pensionsålder kan skapa problem för personer med funktionsnedsättning, menar DHR och kräver flexiblare villkor.

– En person som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan arbeta längre än till 65 år kommer att spara ihop mindre pensionspengar till sig själv. Vi ser en hög risk att människor tvingas avsluta sitt yrkesliv med försörjningsstöd eftersom sjukersättning många gånger är svår att få, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande i DHR i ett pressmeddelande.

Bakgrunden är förslaget från den så kallade pensionsgruppen som bland annat vill skapa en riktålder för pensionen som är kopplad till medellivslängden.  Enligt nuvarande befolkningsprognoser skulle riktålder för pension bli 67 år. Pensionsgruppen vill att detta i sin helhet införs från och med 2026, men där viss förändringar görs redan 2023. 

Som en konsekvens föreslås att flera andra åldergränser i pensionssystemet höjs. Bland annat vill arbetsgruppen att minimiåldern för att ta ut inkomst- eller premiepension på sikt ska ligga tre år under riktåldern (idag är den 62 år). Även gränsen för garantipension och bostadstillägg ska på sikt höjas till riktåldern, enligt penisionsgruppen.  

Om åldersgränserna höjs anser DHR att de övre gränserna för rätt till assistansersättning, merkostnadsersättning och handikappersättning samt bilstöd följer med. 

– Vi menar att personer med funktionsnedsättning även i högre ålder ska ha möjlighet att yrkesarbeta, men också vara aktiva genom exempelvis föreningsliv eller förtroendeuppdrag. Det förutsätter att insatser och stöd erbjuds utan en fastställd åldersgräns, säger Åsa Strahlemo i pressmeddelandet.

Text:

Kommentarer är avstängda.