Man sittande i rullstol försöker att öppna en ytterdörr.
Tunga dörrar och små nivåskillnader kan vara enkelt avhjälpta hinder. (Foto: Gerhard Seybert/Adobe stock)

Hårdare krav på kommunernas tillsyn, sanktionsavgifter och klagorätt för funktionshinderorganisationer är några insatser som kan skynda på arbetet med att få bort enkelt avhjälpta hinder. Det skriver Boverket i en ny analys.

Enkelt avhjälpta hinder blev ett begrepp i samband med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken som antogs år 2000. Året efter fick Sverige regler i plan- och bygglagen som säger att vissa befintliga funktionshinder på allmänna platser och i lacker dit allmänheten har tillträde ska undanröjas. Reglerna var unika. Tidigare hade krav på tillgänglighet bara ställts vid ny- eller ombyggnation. Nu skulle även befintliga hinder bort.

Avgränsningarna var dock rätt många. Hindren skulle vara enkla att avhjälpa, vilket till exempel innebär att bara små nivåskillnader och mindre problem som bristfällig skyltning eller inredningsdetaljer omfattades. Dessutom fick hindren inte bli för ekonomiskt betungande att fixa.
Under åren som gått har det blivit klart att arbetet mot enkelt avhjälpta hinder inte har blivit någon sjungande succé. Flera utvärderingar har visat kommunerna prioriterat frågan lågt i sitt tillsynsarbete och bara något enstaka fall har reglerna prövats i domstol.
I en ny analys har Boverket på uppdrag av regeringen tittat närmare på om reglerna har lett till förbättringar av tillgängligheten och hur arbetet kan bedrivas effektivare. Med hjälp av bland annat fokusgrupper med kommunrepresentanter har man kommit fram till att reglerna av många uppfattas som otydliga. Mycket tid och energi går åt till att hitta sätt att arbete med regelverket. Istället vill man ha skarpare regler som är enklare att tillämpa.

Behovet av tydlighet blir ofta en viktig fråga för de fastighetsägare som jobbar i större skala, berättar Agnes Jensen-Carlén som lett Boverkets arbete.
– Att titta på och bedöma varje enkelt fall blir då väldigt svårhanterligt. Det har blivit allt mer uppenbart för oss att det kan stoppa upp genomförandearbetet.
Ett sätt att förenkla arbetet är att undanta riktigt enkla åtgärder från kravet på den kostnadsbedömning som görs för att avgöra om et hinder är enkelt avhjälpt. Vissa enkla åtgärder, som kontrast- och varningsmarkeringar, kan i stället blir krav.

Agnes Jensen-Carlén menar att bedömningsfrågan i vissa fall har blivit ett kryphål i reglerna som bromsar arbetet med att få bort hinder.
– Man hamnar i en diskussion om det är ett enkelt avhjälpta hinder eller inte och så kommer man inte vidare.
En annan vanligt förekommande problematik är att det är oklart vem som ansvarar för att åtgärda ett hinder. Fastighetsägaren kan till exempel hänvisa till en hyresgäst som bedriver verksamhet i en lokal, eller så gäller det omvända. För att komma till rätta med detta föreslår Boverket att lagen ändras så att fastighetsägaren antas ha ansvaret. Om så inte är fallet är det ägarens ansvar att bevisa det.
Men kanske är det största problemet med arbetet mot enkelt avhjälpta hinder ett annat? Sedan reglerna infördes har det vid fler tillfällen konstaterats att varken fastighetsägare, näringsidkare eller ansvariga på kommunerna ägnar någon större kraft åt frågan. Kunskapen är låg samtidigt som få kommuner arbetar aktivt med frågan. Tillsynen är ofta obefintlig.

För att få fart på arbetet föreslår Boverket att det blir obligatoriskt för kommunerna att upprätta en plan för hur byggnadsnämndens arbete med tillsyn. Planen ska lämnas in till länsstyrelsen och ska även innehålla en plan för uppföljning och utvärdering av arbetet.
– Om man har begränsat med resurser kan det vara extra viktigt att planera med de resurser man har. Även om det inte i sig genererar resurser så är det ett sätt att använda de resurser man har till det som man bestämmer sig för att att göra, säger Agnes Jensen-Carlén.

För att skapa mer resurser till den kommunala tillsynen pekar Boverket på möjligheten att införa sanktionsavgifter för de fastighetsägare eller näringsidkare som inte åtgärdar enkelt avhjälpta hinder. En sådan avgift skulle förenkla arbetet med tillsyn samtidigt som pengarna kan användas att finansiera ytterligare tillsyn, menar man.
Boverket öppnar också för att utöka möjligheten för intresseorganisationer att överklaga beslut som rör enkelt avhjälpta hinder. En sådan möjlighet finns i miljöbalken och skulle kunna överföras till plan- och bygglagen.

 

FAKTA Enkelt avhjälpta hinder

Det här handlar det om:
Mindre nivåskillnader och ojämn markbeläggning
Tunga dörrar (gäller för publika lokaler)
Kontrastmarkeringar
Varningsmarkeringar
Skyltning
Belysning
Balansstöd (ledstänger)
Ljudmiljö (gäller för publika lokaler)
Fast inredning (gäller för publika lokaler)
Parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd
Lekplatser (gäller för allmän plats)

2015 utredde Boverket och länsstyrelserna hur kommunerna jobbar med enkelt avhjälpta hinder. Då svarade 80 procent att de aldrig fattat ett beslut i något ärende.

 

Text:

En kommentar på “Enkelt avhjälpta hinder behöver bättre tillsyn

  1. Göteborg Stad har skapat anmälnings-appen “Anmäl hinder” specifikt för att förstärka tillsynen av enkelt avhjälpta hinder.

    Appen har öppen källkod (för både IOS och Android) så alla kommuner kan gratis och fritt kopiera appen och re-lansera den för sina egna kommuninvånare, och på så vis förstärka tillsynen med hjälp av medborgarna. Än så länge är det Sjöbo kommun som tagit vara på möjligheten.

    Som projektledare berättar jag gärna mer om appen och hur en kommun kan skaffa den.

    Appen Anmäl hinder vann innovationspriset Guldlänken 2018 och har varit finalist i flera andra tävlingar.

Kommentarer är avstängda.