En handkompass ligger på en karta.
Styrutrenindgen pekar ut en väg för funktionshinderpolitiken. (foto: Ralph Gillen/Adobe Stock)

Sju prioriterade områden, en nationell samordnare och lite universell utformning. Det är några av förslagen från styrutredningen för funktionshinderpolitiken som lade fram sitt slutbetänkande på tisdagen.

Sedan 2017 är målet för den svenska funktionshinderpolitiken att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Utgångspunkten är FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

I drygt ett år har en särskild utredare arbetat med att utforma ett system för hur arbetet med att nå det nya målet ska styras och följas upp. 


Läs också: Martin Olauzon: »Uppföljningen är den viktiga styrningen«

I betänkandet (SOU 2019:23), som presenteras idag, lägger utredaren Martin Olauzon en rad förslag som syftar till att förverkliga rättigheter och komma närmare det övergripande funktionshinderpolitiska målet.

Prioriterade områden

Med utgångspunkt i bland annat FN-konventionen och de förslag som ledde framtill riksdagens beslut om det nya målet har Styrutredningen vaskat fram sju samhällsområden som de menar har särskild betydelse för att det nationella målet ska uppnås. 

7 samhällsområden av särskild betydelse
• Arbete och försörjning
• Utbildning och livslångt lärande
• Transporter
• Kultur
• Hälso- och sjukvård samt tandvård
• Social välfärd och trygghet
• Bostad, byggd miljö och samhällsplanering

Övergripande mål

För vart och ett av dessa områden har Styrutredningen jobbat fram övergripande mål och arbetsformer som syftar till att stödja en effektiv styrning och uppföljning av funktionshinderpolitiken 

Målet för varje område tar sin utgångspunkt i det nationella målet för funktionshinderpolitiken och relevanta artiklar i FN-konventionen. 

Arbete
Mål: personer med funktionsnedsättning har jämlika möjligheter till delaktighet på arbetsmarknaden

Utbildning
Mål: personer med funktionsnedsättning har jämlika möjligheter till utbildning och livslångt lärande.

Tranporter
Mål: personer med funktionsnedsättning har jämlik tillgång till transporter.

Kultur
Mål: personer med funktionsnedsättning har jämlika möjligheter att uppleva, delta i och utöva konstnärlig och kulturell verksamhet.

Hälsa- och sjukvård samt tandvård
Mål: personer med funktionsnedsättning har tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård efter behov.

Social välfärd och trygghet
Mål: personer med funktionsnedsättning har jämlika möjligheter till ett självständigt liv och tillfredsställande levnadsstandard

Bostad, byggd miljö och samhällsplanering
Mål: personer med funktionsnedsättning har möjlighet att välja var och med vem de vill bo och tillgång till byggd miljö på jämlika villkor som andra.

Frågor av särskild vikt

Utredningen har även identifierat sju frågor som de anser att de flesta som jobbar med funktionshinderpolitik bör prioritera. 

7 frågor av särskild vikt
• Digitalisering
• Demokratisk delaktighet
• Rättssäkerhet och rättsväsende
• Fritid och idrott 
• Folkhälsa
• Upphandling
• Konsumentfrågor

Ansvariga myndigheter

För varje prioriterat samhällsområde ska det finnas en myndighet med ett särskilt samordnande ansvar gentemot övriga samhället. Myndigheten för delaktighet (MFD) ska ansvara för den övergripande uppföljningen och analysen.

Totalt fåt sex myndigheter ett särskit samordnande ansvar för de sju prioriterade samhällsområdena. Dessa ska även vara stödjande och pådrivande inom sina verksamhetsområden. Bland annat genom att ta fram planer för hur målen ska nås och indikatorer för uppföljning.

6 myndigheter med samordnande ansvar:
• Arbetsförmedlingen (arbete)
• Statens Skolverk (utbildning)
• Trafikverket (transporter)
• Statens Kulturråd (kultur)
• Socialstyrelsen (hälso- och sjukvård och social välfärd)
• Boverket (bostäder och byggd miljö)

Vartannat år ska myndigheterna avlägga rapport om hur arbetet går. Vart fjärde år ska denna rapportering vara mer omfattande. Arbetet ska ske i nära samverkan med funktionshinderrörelsen, kommunsektorn och andra aktörer som på olika sätt är berörda. 

Med utgångspunkt i myndigheternas rapporter ska Myndigheten för delaktighet författa en övergripande rapport till regeringen. 

Uppföljning och analys

Utredningen vill också bygga upp ett system för uppföljning och analys av utvecklingen. Denna är inte bara inriktad mot myndigheterna utan i lika hög grad mot andra aktörer. Målsättning är att uppföljningen och analysen ska ge en bild av hur det nationella målet för funktionshinderpolitiken uppfylls.

3 centrala aspekter i uppföljningen
• levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning 
• politikens genomförande, resultat och effekter 
• analys av hinder för jämlikhet och delaktighet.

Utöver de samordnande myndigheternas rapporter ska arbetet med uppföljning och analys också hämta underlag från andra håll. Det kan till exempel handla om forskning eller om material från andra myndigheter. Därtill vill utredningen att statistiken om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning blir bättre. 

En nationell samordnare 

För att stärka arbetet med att uppnå det nationella målet och förverkliga FN-konventionens rättigheter i hela samhället vill utredaren tillsätta en nationell samordnare. Denna ska under en begränsad tid ge stöd till genomförandet av politiken, inte minst hos kommuner och regioner. 

Universell utformning 

Principen om universell utformning bör vara en vägledande princip i ett framtidsinriktat och proaktivt genomförande av den nya funktionshinderpolitiken. Enligt Styrutredningen innebär detta bland annat att myndigheterna i största möjliga utsträckning ska »genomföra och utveckla verksamheten utan behov av anpassning eller specialutformning.«

Läs hela utredningen hos regeringen

Text:

Kommentarer är avstängda.