Flicka i rullstol blir körd av kvinna.
(Foto: bluraz – Fotolia/Adobe Stock)

Nya grundläggande behov, ett förstärkt stöd för medicinska insatser och ett mindre föräldraansvar kan ge ytterligare 2500 personer rätt till personlig assistans. Det föreslår en statlig utredning.

Det behövs flera förstärkningar av rätten till personlig assistans. Det konstaterar utredaren Fredrik Malmberg som idag överlämnade sina förslag till socialminister Lena Hallengren (S). 

Utredningen är en effekt av jaunuariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Den tillsattes i januari 2020 med uppdraget att se över och stärka rätten till personlig assistans när det kommer till egenvård och tillsyn samt att smalna av det så kallade föräldraansvaret.

I utredningen lägger Fredrik Malmberg flera förslag som han sammantaget räknar med kan ge ytterligare nästan 2500 personer rätt till personlig assistans. Av dessa är ungefär hälften är barn.

– Våra förslag innebär en rad förbättringar för en grupp i samhället där stöd i det dagliga livet är av avgörande betydelse, sa Fredrik Malmberg när han presenterade förslaget vid en pressträff på onsdagen. 

Sammantaget förstärker förslagen rätten till personlig assistans, menade han.

– Om vi tar de här stegen som vi föreslår i utredning så tar Sverige också ett bra kliv framåt för att ytterligare leva upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Förslagen i korthet

1. Egenvård

Idag kan hälso- och sjukvården delegera insatser som sårvård och kateterhantering, men också livsuppehållande insatser som andningshjälp till den enskilde assistansanvändaren. Detta kallas för egenvård och insatserna utförs då av personens assistenter istället för av personal inom hälso- och sjukvården. Egenvård kan ge rätt till personlig assistans. 

Utredaren konstaterar att såväl den enskilde assistansanvändaren som hälso- och sjukvården har mycket att vinna på att insatser blir klassade som egenvård och att det därmed kan ge rätt till personlig assistans. För den enskilde innebär det ökat självbestämmande och en bättre kontinuitet i vardagen om de egna assistenterna utför insatsen. Och för hälso- och sjukvården innebär det att kostnaderna för insatsen landar hos staten eller kommunen i stället för att belasta den egna budgeten. 

Samtidigt skapar denna ordning problem. Inte minst handlar det om patientsäkerhet. Utredningen pekar på hur personer tvingas att acceptera att sjukvårdande insatser klassas som egenvård, trots att det innebär lägre patientsäkerhet, bara för att inte riskera att bli av med sin personliga assistans och därmed möjligheten att leva som andra i samhället. 

Men problemen handlar också om fördelning av ansvar och uppföljning av de insatser om utförs som egenvård. 

Därför vill utredaren Fredrik Malmberg förtydliga hur ansvar och roller fördelas mellan hälso- och sjukvården och assistansanordnarna. Han vill införa en ny lag som reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar sådant som samverkan, planering, instruktion och uppföljning vid egenvård. Samtidigt vill han att anordnare av personlig assistans ska redovisa rutiner för hur de hantera egenvård inom sin verksamhet för att överhuvud taget få tillstånd.

Hälso- och sjukvården ska även ta ett större ansvar för att en person med personlig assistans som får vård ska kunna fortsätta att leva och delta samhällslivet på lika villkor med andra. För att den assistansanvändare som har behov av sjukvård ska få ett sammanhållet stöd i vardagen ska det även vara möjligt att beakta behov av sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen när bedömningen om rätt till personlig assistans görs, menar utredaren.

2. Nya grundläggande behov

Utredningen föreslår att det grundläggande behovet »annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade« tas bort. Detta ska istället ersättas med tre nya grundläggande behov. 

Bakgrunden är att Högsta förvaltningsdomstolen 2015 slog fast att enbart personer med psykisk funktionsnedsättning kan få assistansersättning för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Effekten av domen har blivit att många som tidigare var beviljade ersättning för tillsyn av olika slag inte längre är berättigade till detta. Det kan till exempel handla om personer som behöver hjälp med att bli motiverade eller få vägledning för att undvika riskfyllda situationer. Men också om personer som behöver ständig tillsyn för att hantera plötsliga effekter av en medicinsk problematik. 

Utredningen vill därför förtydliga i vilka sammanhang behov av tillsyn ska ge rätt till personlig assistans. Därför vill man införa tre nya grundläggande behov. Det ska till exempel vara möjligt att få personlig assistans för sådan stöd sin syftar till att förebygga att en person skadar sig själv, andra eller egendom, men också för stöd vid en medicinsk problemtik där stödet behövs för att undvika allvarlig risk för liv eller hälsa. 

3. Mer assistans till barn

Det tredje området där utredaren ser brister är det så kallade föräldraansvaret för barn. Detta handlar i grunden om att föräldrar till barn med assistansbehov förväntas ta ansvar för de delar av barnets behov som är normalt förekommande för barn i samma ålder. I praktiken innebär det att tid dras av från det slutgiltiga beslutet om personlig assistans. 

Utredningen pekar på många problem med hur föräldraansvaret tillämpas. Fredrik Lundberg menar att dagens tillämpningen inte är rättssäker. Bland annat för att det saknas vägledning på området. Beslutet formas inte sällan av godtyckliga bedömningar från enskilda handläggare. 

En annan problematisk effekt är att de samlade avdragen för föräldraavdragen ofta blir stora vilket lägger en stor arbetsbörda på föräldrar. Det finns exempel på att barn blir helt utan personlig assistans trots att de i praktiken behöver stöd dygnet runt, skriver utredningen. 

Fredrik Malmberg föreslår därför att begreppet föräldraansvar tas bort ur lagstiftningen. Istället vill man ersätta det med ett tydligt definierat föräldraavdrag. Det sak vara ett schabloniserat avdrag som fastställs utifrån ett fåtal ålderspann. 

– Övervakning av medicinsk apparatur eller liknande ska inte kunna inkluderas i normalt föräldraansvar, säger Fredik Malmberg på pressträffen.  

För att ytterligare förstärka rätten till personlig assistans för barn vill utredningen införa en ventil för barn med små behov av stöd. Detta ska i vissa fall göra det möjligt för barnet att få kommunalt finansierad personlig assistans om det en ändamålsenlig insats och i enlighet med barnets bästa.

Text:

Kommentarer är avstängda.