En oskarp bild på en person i rullstol som blir körd av en annan person.
Assistanserästtningen höjs mindre än löneökningarna.

Schablonen för assistansersättningen höjs med 1,5 procent vid årsskiftet. Branschorganisationerna är kritiska.

Inför 2020 har regeringen beslutat att höja det så kallade schablonbeloppet med 1,5 procent vilket motsvarar 4 kronor och femtio åöre per timme. Det framgår av budgetpropositionen som presenterades på onsdagen.

Beslutet betyder att en timmes personlig assistans i normalfallet nästa år ersätts med 304 kronor och 30 öre.

Höjningen får kritik av Arbetsgivarorganisationen KFO som menar att den är för låg. KFO pekar på att de årliga höjningarna av schablonbeloppet sedan 2014 varit läge än löneutvecklingen i branschen. Ett faktum som sätter press på företagen.

– Assistansanordnarna har idag stora svårigheter att rekrytera och behålla bra personliga assistenter. Nästa år går vi dessutom in i en avtalsrörelse där vi ska möta berättigade fackliga krav på rimlig löneutveckling och goda anställningsvillkor, säger Henrik Petrén, branschansvarig för personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO i ett pressmeddelande.

Enligt branschorganisationen Vårdföretagarna har vinstmarginalerna bland aktiebolag inom personlig assistans mer än halverats sedan 2015. Förra året var den genomsnittliga vinstmarginalen 1,6 procent. Nästan vart sjätte bolag gjorde nollresultat eller gick med förlust. 

Bakgrunden till den låga uppräkningen av timschablonen är bland annat en utredning från 2014 som slog fast att att schablonbeloppet var för högt. Utredaren menade att beloppet var mer anpassat för kommunerna kostnadsnivåer och att de privata bolagen gynnades eftersom att de generellt har lägre kostnader för sin verksamhet. Slutsaten var att schablonbeloppet vara 20 kronor högre än vad de borde vara.

KFO menar idag att timbeloppet för 2020  borde vara 25 kronor högre, om uppräkningen hade följt med löneutvecklingen. Organisationen varnar för att fler bolag kommer att få svårt att överleva utan större höjningar av ersättningen. 

– Konsekvensen av åtstramningspolitiken är att man riskerar såväl de assistansberättigades som de personliga assistenternas intresse av en välfungerande assistansbransch. Läget är väldigt allvarligt, säger Henrik Petrén.

Text:

Kommentarer är avstängda.