Gunilla Malmborg talar en mikrofon från TV4.
Gunilla Malmborg förklarar innebörden i LSS-utredningens förslag. (Foto: Albert Martinsson)

Var femte assistansanvändare hänvisas till kommunala LSS-insatser. Samtidigt slår LSS-utredaren Gunilla Malmborg tillbaka mot kritiken från funktionshinderrörelsen. 

Det har varit sågat och utskällt sedan lång tid tillbaka, men det är först idag som förslaget från LSS-utredningen är offentligt. Som väntat lägger utredningen förslag som innebär att staten blir ensam huvudman för den personliga assistansen och att barn under 16 år och personer med psykiska funktionsnedsättningar inte längre ska kunna få personlig assistans. Dessa grupper ska istället hänvisas till nya kommunala LSS-insatser.

Förslagen innebär att antalet assistansanvändare kommer att minska rejält. Enligt utredningen berörs ungefär 2000 barn och 900 personer med psykiska funktionsnedsättningar. 

Kritiken mot förslaget att inte längre bevilja personlig assistans till barn har mötts av hård kritik från funktionshinderrörelsen. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar menar att förslaget leder till att barn och deras familjer förlorar rätten att leva som andra och att barnen i många fall kommer att tvingas flytta till institutioner.

Gunilla Malmborg försvarar dock sitt förslag och menar att den nya LSS-insatsen ska ge ett bredare och bättre stöd än dagens assistans. Genom att kommunerna blir ansvariga för insatsen kan de få ett helhetsperspektiv på stödet efter som att de redan ansvara för många andra insatser runt barnen som skola och barnomsorg.

– Jag tycker att det blir en ändamålsenlig insats. Kommunen kan garantera insyn, kvalitet och uppföljning och kompetens, säger Gunilla Malmborg.

Samtidigt innebär förslaget att rätten att själv välja personal försvagas och att kommunerna får mer makt över hur stödet ges. Enligt Gunilla Malmborg ska dock insatsen utformas så att självständighet och inflytande garanteras. 

– Föräldrar ska ha inflytande över vem som anställs, barnen ska ha inflytande. Vi skriver att utformningen av insatsen ska likna den personliga assistansen. Sedan är det förstås upp till kommunerna att hitta bra driftsformer. 

Utöver stödet till barn föreslår utredningen ytterligare två nya LSS-insatser. Den ena är specifikt inriktad på personer med psykisk funktionsnedsättning medan den andra, som kallas personlig service och boendestöd, siktar på att ge stöd till personer som idag har LSS-insatsen ledsagarservice eller insatser enligt Socialtjänstlagen. 

Gunilla Malmborg medger att det finns en risk för att likvärdigheten i insatserna blir lidanden när 290 kommuner ska tolka och utforma stödet. 

– Man måste följa det extremt noga och vara noga med utformningen av lagstiftningen. Man måste följa upp och se till att det blir en ordentlig tillsyn och en kunskapsunderlag från Socialstyrelsen.

– Om man skulle gå vidare med de här förslagen skulle man få göra väldigt mycket för att garantera det. 

Ett annat på förhand utskällt förslag handlar om att införa en schablon i assistansersättningen på 15 timmar i veckan för  andra personliga behov som rör dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter. Bland kritikerna finns bland andra DHR som menar att förslaget innebär kraftiga försämringar för de som har personlig assistans och att många inte längre kommer att kunna träffa vänner, vara jämbördiga föräldrar eller åka på semester. 

Gunilla Malmborg menar att förslaget framför allt handlar om att förenkla ansökningsprocessen genom att den sökande slipper redovisa detaljer. Hon säger att hon inte förstår kritiken att det skulle leda till begränsningar i antalet beviljade timmar. 

– Det finns ingenting i våra förslag som pekar på att man skulle bli av med massa timmar. Vi skriver att man man kan söka om mer om man vill. Dessutom är det många behov som ligger utanför schablonen som att delta i föreningsaktiviteter eller politiskt engagemang, studier och arbete och alla de grundläggande behoven, säger hon.

Enligt Gunilla Malmborg kommer utredningens förslag bara ha marginell effekt för de som har personlig assistans.

– Jag inte se att det finns någonting som begränsar deras möjligheter att få beviljade timmar, om de inte nöjer sig med 15 timmar.

Förslaget att staten blir ensam huvudman för personlig assistans kommer enligt utredaren att göra det enklare för alla än med dagens uppdelning där ansvaret är delat mellan kommer och staten. Kommunerna ska dock fortfarande ha ett ansvar för att finansiera de 20 första timmarna varje vecka. Detta är viktigt för att motverka att kommunerna vältrar över ansvar på staten, anser utredaren.

Rent konkret innebär det att det som vill ha personlig assistans bara behöver göra en ansökan hos Försäkringskassan. 

Enligt Gunilla Malmborg bidrar förslaget till att säkerställa en hållbar ekonomisk utveckling för den personliga assistansen.  

– Huvudmannaskapsförändringen gör att vi kan vänta oss en stabilare utveckling. Det blir tydligare vad var och en gör.  Det blir en mer enhetlig tillämpning, åtminstone på Försäkringskassan, säger Gunilla Malmborg. 

När utredningens direktiv presenterades i maj 2016 låg ett starkt fokus på att minska kostnaderna för den personliga assistansen. Enligt regeringen var kostnadsutvecklingen oroande och utredningen fick uppdraget att ta fram förslag på besparingar. Ett krav som efter mycket kritik senare togs tillbaka.

Samtidigt har dock  kostanden för personlig assistans planat ut och antalet användare minskat  i takt till följd av Försäkringskassans arbete med att driva fram en ny rättspraxis.

Gunilla Malmborg tror dock inte att utredningens förslag kommer att påverka hur antalet användare utvecklas framöver.

– Jag ser ingenting i våra förslag som skulle verka i den riktningen förutom att vi lyfter ut vissa grupper. 

Text:

En kommentar på “LSS-utredaren: Förslaget begränsar inte antalet timmar

  1. Kommunen fixar ju inte ens hemtjänsten åt de äldre! Vilken verklighet lever den här utrederskan i?????

Kommentarer är avstängda.