putsade flerfamiljshus i tre färger. Ett rätt, ett grått och ett grönt. Alla har vita balkonger. PÅ en av dessa sitter det en man.
(Foto: Alexander Farnsworth/Istock)

Det är fortfarande vanligt att personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning missar att de kan ha rätt till bostadstillägg. Men idag finns nya och enkla sätt att testa om man kan ha rätt till pengar.

Bostadstillägg är ett skattefritt inkomstprövat bidrag som ska täcka kostnader för boende. Stödet riktar sig till personer som har sjuk- och aktivitetsersättning eller är ålderspensionärer. En granskning som Riksrevisionen gjorde förra året (RIR 2019:22) visade dock att en stor grupp människor som sannolikt har rätt till bostadstillägg inte har ansökt om stödet. Bland personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning bedömde Riksrevisionen att en fjärdedel av de som har rätt till bostadstillägg inte har ansökt om det. Bland ålderspensionärerna var andelen ännu högre. Här räknade revisorerna med att var tredje av de som har rätt till bostadstillägg inte får del av stödet.

I reda tal innebar det att 40 000 personer med sjuk eller aktivitetsersättning och 129 000 ålders­pensionärer stod utan bostadstillägg trots att de enligt reglerna kunde vara berättigade till det.

Orsakerna till det stora mörkertalet är flera. En viktig förklaring är att många avstår från att söka för att de felaktigt tror att de inte har rätt till bidraget.

– En av de vanligaste grupperna som inte ansöker om bostadstillägg, trots att man skulle kunna ha rätt till det, är personer med aktivitetsersättning som bor hemma och som av den anledningen tror att man inte skulle ha rätt till bostadstillägg, säger Daniel Hansson, områdeschef på Försäkringskassan, den myndighet som har ansvar för hanteringen av bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. 

Precis som Riksrevisionen har Försäkringskassan i sina analyser identifierat grupper som ofta missar att söka bostadstillägg. 

– En annan vanlig situation är när personer äger sitt boende i form av en villa. Då tror man att den skulle räknas som förmögenhet och att man därför inte skulle ha rätt till bostadstillägg, vilket inte heller stämmer eftersom den bostad man bor i inte räknas som förmögenhet, säger Daniel Hansson. 

Riksrevisionen uppskattade samtidigt att hälften av de personer som ingår i mörkertalet lever i ekonomisk utsatthet, vilket betyder att de har en ekonomisk standard som är lägre än 60 procent av medianen i befolkningen. 

»Det kan vara en viktig skillnad mellan att vara ekonomiskt utsatt och ha en tillfredsställande ekonomi.«

Daniel Hansson, områdeschef Försäkringskassan

Om dessa personer hade fått bostadstillägg skulle andelen ekonomiskt utsatta minska med 10 procentenheter bland personer med sjuk- och aktivitetsersättning och 30 procentenheter bland ålderspensionärer, skrev revisorerna i rapporten.

– Det är angeläget att de ansöker om bostadstillägg för det kan vara en viktig skillnad mellan att vara ekonomiskt utsatt och ha en tillfredsställande ekonomi, säger Daniel Hansson.

För att upplysa om bostadstillägget har Försäkringskassan vidtagit flera åtgärder. Bland annat informerar man tydligare vid ansökan och beslut och tidigare i år lanserade myndigheten en webbtjänst där det med några enkla grepp går att få en preliminär uppfattning om man har rätt till bostadstillägg eller inte. 

Genom att fylla i uppgifter om bostaden, inkomster, om man bor i hop med någon och vilka tillgångar och skulder man har räknar tjänsten fram ett preliminärt svar på frågan. Beräkningen tar ungefär fem minuter att göra och kräver ingen inloggning. 

– Pensionsmyndigheten har länge haft en sådan tjänst, nu utvecklade vi en. Den har varit mycket uppskattad och vi har haft många besökare på den sidan. Vi hoppas det leder till att fler får upp ögonen för bostadstillägget, säger Daniel Hansson. 

Försäkringskassan har även tagit fram en intern it-tjänst som tre månader efter varje nytt beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning följer upp och analyserar om den sökande skulle kunna ha rätt till bostadstillägg. Om personen inte har sökt görs ett riktat utskick med information. 

– Tjänsten ska ge oss kunskap för att vi i nästa steg ska kunna rikta utskick till hela beståndet. Alla de som inte har bostadstillägg ska vi, utifrån den information vi har, kunna analysera för att kunna rikta utskick till de som skulle kunna vara berättigade till bostadstillägg, säger Daniel Hansson. 

Trots alla insatser minskade antalet personer som får bostadstillägg förra året och Försäkringskassan räknar med att de kommer att fortsätta minska under de kommande åren. Men som andel av alla som har sjuk- eller aktivitetsersättning ökar mottagarna av bostadstillägg. Något Daniel Hansson ser som ett kvitto på att informationen börjar nå ut och att mörkertalet börjar minska. 

– Vi har sedan 2016 blivit bättre på att informera om bostadstillägg och vi vill tro att det ger en successiv effekt som vi kan se i den ökade andelen som har bostadstillägg. 

FAKTA Bostadstillägg
Bostadstillägget kommer i två skepnader beroende på om man har sjuk- eller aktivitetsersättning, eller om man är ålderspensionär. Ansvaret för stödet uppdelat på två myndigheter. Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten
Bostadstillägg är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Ensamstående med sjuk- eller aktivitetsersättning kan få max 5 220 kronor per månad.
Gifta eller sammanboende kan som mest få 2 610 kronor per månad.
Källa: www.forsakringskassan.se

Testa om du har rätt till bostadstillägg på Försäkringskassans hemsida.

Text:

Kommentarer är avstängda.