Här beskrivs otillgängligheten som akut

Studenter och lärare i rullstol möttes av trappor när Malmö högskola placerade utbildningarna inom handikappvetenskap i otillgängliga lokaler.

Ett gråbeigt hus i betong och glas med ett träd i förgrunden.
Huset som lokalerna ligger i byggdes 1998 och ska renoveras. (Foto: LeJC [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons)
Studenter och lärare i rullstol möttes av trappor när Malmö högskola placerade utbildningarna inom handikappvetenskap i otillgängliga lokaler. 
Inför hösttermin 2016 flyttade institutionen för socialt arbete vid Malmö högskola till nya lokaler i en av de fastigheter som högskolan hyr i staden. I den drygt 20 år gamla byggnaden, som går under namnet Gäddan, uppstod dock snart problem. Inte bara var lokalerna slitna, några veckor in på terminen stod det klart att det även fanns stora brister i den fysiska tillgängligheten.
Vid institutionen ges bland annat utbildningar inom handikapp- och rehabiliteringsvetenskap och här finns såväl lärare som studenter som är rullstolsanvändare.
En av dem är universitetslektorn Camilla Nordgren som både forskar och undervisar vid institutionen. När hon tidigt på terminen ska hålla en föreläsning för förstaårsstudenter i en av hörsalarna, möts hon av trappor för att kunna ta sig ner till podiet i främre delen av salen.
– Det var som en gradäng där man kom in längst upp i lokalen. Salen var helt otillgänglig och det fanns inte heller något annan väg att ta mig ner till podiet, säger Camilla Nordgren.
Porträtt av Camilla Nordgren.
Camilla Nordgren hindrades av trappor i hörsalen.

Händelsen blev startskottet för en översyn av tillgängligheten i huset. En tillgänglighetskonsult som kallades in för att undersöka lokalerna kunde konstatera att där fanns fler brister än den otillgängliga hörsalen.
– Resultatet blev en lista på ungefär tjugo punkter med saker som måste åtgärdas. Det handlar om toaletter som inte uppfyller normen, otillgängliga salar, avsaknad av kontrastmarkeringar och hål i golvet som man fastna i, berättar Camilla Nordgren.
Trots de uppenbara bristerna upplevde personalen att intresset från ledningen för att åtgärda problemen var svalt. Visserligen presenterade man en tidplan för några av de enklare åtgärderna men i övrigt gavs inga besked om hur och när problemen skulle åtgärdas.
I februari i år gjorde till sist den lokala arbetsmiljöombudet en anmälan om bristande tillgänglighet till Arbetsmiljöverket. ” Läget är akut”, skriver ombudet i anmälan.
Från högskoleledningen beklagar man att lokalerna inte uppfyller tillgänglighetskraven.
– Det är inte okej, alla våra lokaler ska vara tillgängliga för både studenter och medarbetare, säger Kerstin Tham, rektor för Malmö högskola.
Hon medger att det var fel att placera utbildningarna inom funktionshinderområdet i de aktuella lokalerna men menar att det vara flera olyckliga omständigheter som ledde fram till att de blev som det blev. De aktuella lokalerna i Gäddan är slitna och hyreskontraktet skulle egentligen ha sagts upp, säger Kerstin Tham. Men högskolan växer och behovet av lokaler har ökat. Därför var man tvingade att behålla Gäddan trots att lokalerna inte uppgraderats till gällande tillgänglinghetskrav.
Porträtt av Kerstin Tham framför en bokhylla.
Kerstin Tham är rektor för Malmö högskola. (Foto: Gustav Mårtensson)

Att just utbildningarna inom funktionshinderområdet placerades i de slitna och otillgängliga lokalerna beskriver hon som ett misstag.
– Processen var alldeles för snabb och man har inte hunnit göra en ordentlig analys av vilka verksamheter som ska vara i lokalerna. Där visade det sig vara särskilda krav i det här fallet, i och med att det finns flera personer som är rullstolsburna, säger Kerstin Tham.
På sin hemsida har Malmö högskola publicerat en 25 sidor lång checklista för tillgängligheten till skolans lokaler. Punkt för punkt finns detaljerade krav och problemformuleringar för allt från utformningen av receptioner och dörröppnare till hörsalar och toaletter. Trots detta har rutinerna brustit i det här fallet, medger Kerstin Tham.
– Det är precis de rutinerna som behöver ses över och säkras. Man skulle inte ha flyttat in den här verksamheten så här tidigt.
Hur kommer ni jobba för att sätta bättre rutiner?
– Jag som rektor måste ju följa upp de som är ansvariga för det här och se hur deras rutiner ser ut och att de efterlevs. Sedan har vi även våra chefer som är ansvariga för verksamheterna i de olika husen. Det jag ser är att de behöver få mycket bättre introduktion när de blir chefer när det gäller arbetsmiljöansvar och tillgänglighet.
Hur jobbar ni för att vara en högskola där studenter med funktionsnedsättning känner sig inkluderade?
– Vi har ganska tydliga riktlinjer för jämställdhet, likabehandling och lika villkor. Där handlar det ju om många olika grunder. När det gäller vår pedagogik har det sedan högskolans start funnits med ett perspektiv om breddat deltagande i högre studier. Vi värnar om det eftersom att Malmö högskola har ett stort samhällsengagemang. Vi ser det som väldigt berikande och positivt att ha en mångfald bland studenter och lärare så det är väldigt olyckligt att inte alla våra miljöer är tillgänglighetsanpassade.
Enligt Kerstin Tham planeras nu för en större ombyggnad av lokalerna. Någon form av lösning ska finnas på plats i september.
Camilla Nordgren tycker att händelserna visar att det finns ett ointresse för tillgänglighetsfrågorna hos högskolans ledning. Det saknas en större förståelse för att bristande tillgänglighet får konsekvenser, inte bara i den dagliga verksamheten.
– Vi utbildar studenter som i framtiden ska jobba inom funktionshinderområdet. Malmö högskola jobbar dessutom med breddad rekrytering där man försöker attrahera studenter som kommer från studieovana hem eller som av olika anledningar tänker att man inte kan studera på högskolan. Hit kan vi kan man räkna personer med funktionsnedsättning som vi vet är mycket lägre representerade på högskolor och universitet.