Ville dela sovrum – nekas bostadsanpassningsbidrag

En önskan om att dela sovrum med sin sambo är inte skäl nog för att få bostadsanpassningsbidrag. Det framgår av en färsk dom från Högsta förvaltningsdomstolen.

En person är på väg uppför en trappa med hjälp av en trapplift.Trappan är ganska typsik för de som finns i mindre villor eller radhus. Bilden är tagen nerifrån och personen syns inte i sin helhet.
Inget bidrag till trapphiss för att ta sig till gemensamt sovrum på övervåningen. (Foto: Daisy Daisy/Adobe Stock)

En önskan om att dela sovrum med sin sambo är inte skäl nog för att få bostadsanpassningsbidrag. Det framgår av en färsk dom från Högsta förvaltningsdomstolen.

Den som på grund av funktionsnedsättning behöver bygga om hemma kan få bostadsanpassningsbidrag från kommunen. Det det kan handla om sådant som justeringar av trösklar och anpassningar av badrum och kök.

I en aktuell dom har Högsta förvaltningsdomstolen klargjort att rätten till bostadsanpassningsbidrag har begränsningar. 

En kvinna i Uppsala ville del ett sovrum på övervåningen med sin sambo och ansökte om bostadsanpassningsbidrag till en trapphiss. Kvinnan bor i ett parhus som har två våningar. På nedervåningen finns kök, vardagsrum, badrum och ett rum på sju kvadratmeter som kvinnan använder som sovrum. 

ANNONS Ruta med text och en bild. Bilden föreställer ett omslag av tidningen funktionshinderpolitik. Texten lyder: Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

På övervåningen i huset finns tre rum som resten av familjen använder. Där sover också hennes sambo. 

För att kunna dela sovrum med sambon och ta del av familjens liv på övervåningen ansökte kvinnan om bostadsanpassningsbidrag till att installera en trapphiss. Kommunen avslog dock denna begäran med motivet att alla nödvändiga bostadsfunktioner finns på entréplanet. Ett beslut som kvinnan överklagade. 

Efter flera turer i rättsväsendet går nu Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) på kommunens linje. 

Enligt lagstiftningen ska finnas en klar koppling mellan funktionsnedsättningen och anpassningsåtgärderna, skriver HFD. Kopplingen ska vara så stark att åtgärderna är nödvändiga med hänsyn till funktionsnedsättningen. 

HFD pekar också på att det inte finns någon generell rätt att få bostadsanpassningsbidrag för att kunna använda hela sin bostad. För att få bidrag måste åtgärderna vara nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för den som har funktionsnedsättning. 

Enligt domstolen har kvinnan tillgång till alla nödvändiga bostadsfunktioner på undervåningen. Hon har inte heller något behov av tillsyn som kräver att hon delar rum med sambon. Därför har hon heller inte rätt till bostadsanpassningsbidrag för att installera en trapphiss, konstaterar domstolen.   

Domen bygger på den gamla lagen om bostadsanpassningsbidrag men HFD påpekar att den nu gällande lagen, som trädde i kraft 2018, i allt väsentligt innehåller motsvarande bestämmelser.

Här hittar du domen från Högsta förvaltningsdomstolen