Uppmanar fler att bli god man

Sari Nykvist har alltid haft ett intresse av att jobba med barn. Sedan några år tillbaka är hon god man för ensamkommande flyktingbarn. En uppgift som hon tycker att fler personer med funktionsnedsättning skulle ta sig an.

Sari Nykvist har alltid haft ett intresse av att jobba med barn. Sedan några år tillbaka är hon god man för ensamkommande flyktingbarn. En uppgift som hon tycker att fler personer med funktionsnedsättning skulle ta sig an.
– Jag har vetat sedan jag själv var tonåring att jag på något sätt vill jobba med unga människor som har det lite struligt i livet på olika sätt, säger Sari Nykvist.
Först var planen att bli förskolelärare på heltid, men det var först senare, under studier i mänskliga rättigheter som en föreläsare väckte intresset för rollen som god man. 2014 tog hon sitt första uppdrag. Det var inget lättvindigt beslut. Hon var noga med att se till att hon hade tid att ge när det behövs och att förutsättningarna med andra jobb och åtaganden gjorde det möjligt att på kort varsel besöka sina ungdomar.
Hon har valt att inrikta sig uteslutande mot barn och ungdomar som har flytt ensamma till Sverige.
– Jag kommer ihåg från min egen ungdom hur viktigt det var att ha äldre som är tillgång till vuxna som är trygga och stabila. Det gäller särskilt de här ungdomarna som har flytt från sina hemländer och lämnat allt. En god man kan vara det enda trygga de har i sitt nuvarande liv.

Sari Nykvist iklädd svart jacka och rosa halsduk. Utomhus i en arkad.
Som god man är det en tillgång att ha funktionsnedsättning, tycker Sari Nykvist. (Foto: Albert Martinsson)

Utöver vissa sedvanliga problem med otillgängliga lokaler innebär egen funktionsnedsättning inga hinder för att vara god man, menar Sari Nykvist. Istället lyfter hon fram den egna erfarenheten av att kämpa för sina rättigheter som en tillgång.
– Det gör att man ofta har fått träning i att möta myndigheter och hitta alternativa vägar och inte minst att stå på sig för att få det man behöver. Det kan jag applicera på mitt arbete med ungdomarna.
– Jag har också märkt att ungdomarna ganska ofta känner sig behövda och att vi på olika sätt kan hjälpa varandra. Jag hjälper dem i sina asylprocesser och de kan hjälpa mig att komma över en besvärlig trottoarkant. Det blir ett positivt möte, säger Sari Nykvist.