Kollage av två bilder. Den ena är ett porträtt av Rasmus Isaksson. Den andra föreställer en yngre kvinna som visar något på en surfplatta för en äldre kvinna och en äldre man.
Att arbeta med digitalisering är nödvändigt men inte hela svaret på behovet av förnyelse, skriver Rasmus Isaksson. (Foto: Albert Martinsson och Didesign/Adobe Stock)

DEBATT: Att närma oss varandra som två olika förbund med gemensamma intressen, kan inte enbart vara ett ansvar för DHR, skriver Rasmus Isaksson i en replik till Hanna Öfors.

Att arbeta med digitalisering och att hitta nya tillgängliga mötesformer genom den nya tekniken tror jag är nödvändigt men, precis som Hanna Öfors skriver, inte hela svaret på idéburna organisationers utmaningar. Däremot tror jag att vi behöver tänka nytt för att nå det engagemang som vi vet finns men där vår traditionella organisationsstruktur inte alltid räcker till. Det gäller även att vi breddar vår syn på engagemang och hur vi värdesätter den enskilde medlemmen. Jag tror att framtiden kommer handla allt mindre om styrelseadministration och mer fokus på det rättighetspolitiska arbetet. 

Det kommer att ta tid att ställa om och förändringar är ofta en lång process. Men jag tror att det är hög tid att vi funderar i nya banor när det gäller att ta tillvara på människors engagemang och vad vi vill med vår organisation. 

»Det är viktigt att komma ihåg att DHRs primära målgrupp och vår huvudsakliga kompetens gäller frågor som berör personer med nedsatt rörelseförmåga över 32 år.«

Efter att ha varit runt i avdelningar och distrikt under min tid som förbundsordförande så anser jag att viljan att välkomna yngre medlemmar är stor och något som är efterfrågat. Det tycker jag är positivt. Men det är inte tillräckligt. Vi måste hitta fler arbetssätt som gör det lättare att engagera sig utifrån ens egna förutsättningar och motiv. Denna utmaning delar vi med större delen av den idéburna sektorn.  

Tillsammans med ungdomsförbundet Förbundet Unga Rörelsehindrade företräder vi i DHR personer med nedsatt rörelseförmåga under en hel livstid. Jag tror att vi kan ha stort utbyte av varandra mellan generationsgränserna och välkomnar ett ännu tätare samarbete. Det ska finnas ingångar i DHR för den som vill engagera sig utifrån sina förutsättningar, ung som åldersrik. 

Det är viktigt att komma ihåg att DHRs primära målgrupp och vår huvudsakliga kompetens gäller frågor som berör personer med nedsatt rörelseförmåga över 32 år. Jag ser att DHR och vårt ungdomsförbund Förbundet Unga Rörelsehindrade har stor potential att utveckla samarbetet och dra mer nytta av varandras expertkunskaper.

Vi behöver ungas perspektiv på de frågor vi driver. Men vi måste göra det tillsammans. Att närma oss varandra som två olika förbund med gemensamma intressen, kan inte enbart vara ett ansvar för DHR. Men jag ser det som positivt att Förbundet Unga Rörelsehindrade efterfrågar mer dialog och samarbete. 

Rasmus Isaksson
Förbundsordförande i DHR

Tidigare inlägg i debatten:
Mohammed Jaber: Hög tid att tänka om – om DHR vill nå unga
Rasmus Isaksson: Svårt att förstå kritiken mot våra kurser
Hanna Öfors: Unga vill bli inkluderade – inte inkvoterade

Det här är en opinionstext publicerad på Funktionshinderpolitik.se.
Åsikterna i texten är skribentens egna.

Text:

Ämnen i artikeln: .

Kommentarer är avstängda.