Porträtt av Rasmus Isaksson med en grå betongvägg i bakgrunden.
Rasmus Isaksson är förbundsordförande i DHR. (Foto: Albert Martinsson)

DHRs vision är ett jämlikt och jämställt samhälle där varje människa ses som en tillgång. Vi säger att vi vill vara en del av samhällsdebatten. Det kräver att vi är medvetna om vårt eget ansvar inför våra medmänniskor och inför nästkommande generationer. Jordens klimat blir allt varmare. Antalet ryggradsdjur på jorden har minskat med 60 procent på 40 år enligt Världsnaturfonden (WWF). En opinionsundersökning gjord av Kantar Sifo och ICA visar att nästan varannan svensk har klimatångest – alltså en oro som kan kopplas till klimatförändringarna. 

Försäkringskassans tillämpning av bilstödsreglerna har bland annat inneburit att personer, för att beviljas bilstöd, tvingas välja en bil med större miljöpåverkan. Den, i jämförelse med biltrafiken, miljövänligare kollektivtrafiken är fortfarande inte helt tillgänglig och användbar för alla. Konsekvensen av det blir ett ökat bilberoende. 

Jag har egna erfarenheter av illa skötta återvinningsstationer där jag antingen inte kommit fram för att folk lämnar saker utanför containrarna eller har fått punktering på rullstolen för att glasskärvor ligger på marken. Containrarna är numera bra utformade med ett inkast längre ner för den som använder rullstol eller är kort. Efter hand fylls dock containern på och de undre inkasten blir oanvändbara.

Det har höjts röster för att förbjuda plast men många av oss använder livsnödvändiga produkter och hjälpmedel som görs i plast. 

Så hur kan vi undvika att känna oss som miljöbovar? Vad kan vi göra för att bidra till att minska vår klimatpåverkan? 

Jag tror att det måste bli enklare att göra rätt. Vi kan i vårt arbete för universell utformning trycka på att återvinningsstationerna måste bli tillgängligare. Men framförallt måste vi ändra beteendemönster. För vår del kan det kanske innebära att styrelsemöten kan hållas via Skype. Vi kan vara mer restriktiva i att skriva ut handlingar till våra styrelsemöten på papper och istället ladda ner dem på datorn. 

Som individ kan vi göra mycket för miljön. Jag har slutat att gynna slaktindustrin. Kött är det livsmedel som påverkar miljön mest. Jag har kraftigt minskat mitt flygande. Jag köper ekologiska livsmedel och klimatsmarta produkter. Jag kör visserligen mycket bil men att välja en bil som hade så lite miljöpåverkan som möjligt var för mig viktigt. 

Jag har flera gånger den senaste tiden fått frågan vilket av målen i Agenda 2030 som jag tycker är viktigast. Jag säger numera mål 13 om att bekämpa klimatförändringen. Vi i Sverige kommer förmodligen inte att påverkas värst av klimatförändringarna. Det kommer de bli som redan är hårt ansatta av naturkatastrofer och fattigdom. Klimatförändringarna riskerar att leda till att fler tvingas flytta från sina hem, fler konflikter och större hälsoproblem. Klimatförändringarna kan också få konsekvenser för synen på mänskliga rättigheter och människors lika värde. Personer med funktionsnedsättning är ofta bland de värst drabbade i konflikt- och katastrofområden. I efterspelet av orkanen Katrina i USA riktades kritik mot myndigheterna för att de till stora delar hade missat de särskilda omständigheter som gäller för evakuering och hjälpinsatser till personer med funktionsnedsättning. 

Funktionshinderrörelsen bör finnas med i diskussionerna om hur vi som människor kan minska vår klimatpåverkan. Det angår i allra högsta grad även oss med olika typer av funktionsnedsättning.

 

Det här är en opinionstext publicerad på Funktionshinderpolitik.se. Åsikter och analyser står för skribenten.

Text:

Kommentarer är avstängda.